| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONVERSATION kon1värsatʃω4n l. -vær- l. -ver-, l. konvær1-, l. -aʃ- (kånnvärrsatschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) (†; jfr anm. vid ssgr nedan) motsv. KONVERSERA 1: umgänge, sällskapande, sällskap; äv. övergående i bet.: festligt samkväm, bjudning; äv. bildl.; äv. i uttr. hava konversation (med ngn), hava umgänge (med ngn); hålla konversation, anordna l. vara värd vid festligt samkväm. Rothovius 1Pred. D 3 a (1623). Een .. man, hvars goda gemuthe jagh genom een lång conversation känner. OxBr. 11: 182 (1649). Dhe som i vngdomen hafwa hafft förtrooligh conversation, dhe blij giärna godha wänner på ålderen. Grubb 837 (1665). Hålla stort bord, ständigt främmande och stora Conversationer. Björnståhl Resa 1: 369 (1772). Ekbohrn (1868).
2) motsv. KONVERSERA 2: i sällskapligt syfte fört (ofta ytligt o. konventionellt) samtal; förr äv. allmännare: samtal, meddelelse. Föra en konversation. Kellgren (SVS) 6: 138 (1785). Vid en enskild conversation (har det preussiska sändebudet i Polen förklarat osv.). PT 1791, nr 31, s. 2. En öfverenskommelse, som skal betydligt lätta våra conversationer, de må ske skriftligen eller muntligen. Berzelius Brev 13: 18 (1822). Får man icke skämta / Och prata lite’ strunt, / Så dör konversationen. Wennerberg 1: 34 (1881). Från konversation gick man öfver till samtal och var hufvudstupa inne på frågorna. Strindberg TrOtr. 2: 52 (1890). Den fina, spirituella konversationen odlades mera förr än nu för tiden. VerdS 163: 28 (1909). Siwertz JoDr. 42 (1928). — jfr BAL-, BORDS-KONVERSATION m. fl. — särsk.
b) (i fackspr.) om förberedande diplomatisk överläggning. Steffen Krig 2: 336 (1915). De fransk-tyska konversationerna. SvD(A) 1931, nr 193, s. 3.
-FÖRMÅGA. —
(1) -JACKA. (†) uniformsjacka för bruk utom tjänsten. Kindberg VärmlFältjäg. 1: 46 (cit. fr. 1794). —
(2) -KORT, n. (förr) kort hörande till visst slags sällskapsspel; vanl. i pl. Conversations-Kort innehållande 78 frågor och svar. EP 1792, nr 4, s. 4. Topelius Dagb. 1: 7 (1832). —
-LEXIKON. [jfr t. konversationslexikon] = ENCYKLOPEDI 2. Conversations-Lexikon. (1821; boktitel). Bonniers konversationslexikon. (1922; boktitel). —
-LUSTSPEL~02 l. ~20. litt.-hist. jfr -STYCKE 2. Ljunggren Est. 2: 401 (1860). (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 547 (1916). —
(1) -REGEL; pl. -regler. (†) umgängesregel, konvenansregel. Lallerstedt Slutk. 40 (1739). Dens. Dygdel. 59 (1746). —
-SALONG. (mindre br.) salong för sällskaplig samvaro o. konversation. AB 1892, nr 130, s. 2 (på fartyg). Rosman BjärkSäb. 3: 151 (1927). —
(1) -SPEL. [jfr t. konversationsspiel] (†) sällskapsspel; äv. konkret. Konversationsspelet har .. en förderflig verkan, den nemligen, att det bereder sinnena för de ohyggliga hazardspelen. Polyfem I. 19: 2 (1810). Stiernstolpe DQ 4: 384 (1819). 1 litet Conversations Spel. BoupptVäxjö 1824. Topelius Dagb. 2: 144 (1835). WoJ (1891). —
-STYCKE. [jfr t. konversationsstück]
1) konst. till 1: (från ä. tid härstammande) genremålning som återgiver ngn scen ur de högre samhällsklassernas sällskapsliv. SP 1792, nr 210, s. 2. Lindblom Rokokon 72 (1929; i fråga om förh. på 1700-talet).
2) litt.-hist. till 1, 2 (jfr anm. ovan): teaterpjäs (vanl. komedi) som behandlar de högre samhällsklassernas sällskaps- o. umgängesliv; jfr -LUSTSPEL. Andersson (1845). NoK 112: 23 (1931). —
-VIS, adv. Kexél 2: 29 (1781). (Polisen försöker) att konversationsvis lista ur ynglingen åtskilligt. Vallentin London 432 (1912). —
Spalt K 2329 band 14, 1937