Publicerad 1937 Lämna synpunkter KONVOJARE, r. l. m.; best. -en; pl. =. Ordformer (skrivet con-. -foy- 1644—1698. -voj- (-voij-, -voy-) 1687—1760) Etymologi [jfr eng. convoyer, holl. konvooier; till KONVOJ l. KONVOJERA] (†) konvojfartyg. RP 10: 659 (1644). PH 7: 4951 (1760). Spalt K 2336 band 14, 1937 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se