| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KORSO kor4sω, r.; best. -n.
1) eg., i fråga om förh. i sydeuropeiska länder: (den förnäma världens) promenad, särsk. i vagn, gm en stads huvudgator, särsk. vid karnevalstiden; äv. i allmännare anv., om festtåg i det fria, särsk. i smyckade vagnar; äv. konkret, om raden av vagnar resp. gående i dylikt tåg. NF (1879). Å Idrottsparken i Stockholm har s. k. allmän corso blifvit populär och parken anordnar numera sådana velocipedfester ganska ofta; senast i går afton var det .. ”corso” vid illumination och musik. TIdr. 1897, s. 356. Andra pris i corson borde enligt våra okunniga ögon tagas av den låga bil, som var riggad till ett skepp. SDS 1929, nr 203, s. 3 (i fråga om blomsterkorso i Landskrona). SvUppslB (1931). — jfr BLOMSTER-KORSO.
2) eg., i fråga om förh. i sydeuropeiska länder: bred huvudgata på vilken korso (i bet. 1) brukar äga rum; äv. i allmännare anv., om praktfull l. bred, vanl. trädplanterad gata l. väg. Andersson (1845). Han kunde gå ut på gatorna och t. ex. på Corson höra utroparna. Wulff Leopardi 262 (1913). OoB 1930, s. 368 (om väg inom utställningsområde).
Spalt K 2513 band 14, 1937