Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KORTIG, adj. -are. adv. (superl.) KORTIGST (VDAkt.).
(†) = KORT, adj. 4; jfr KORTELIG I 2. Wil iagh på thet aller kortigaste och eenfalligaste thet ringa iagh weet icke haffua hoos migh fördoldt. BOlavi 100 a (1578). VDAkt. 1663, nr 423.
Spalt K 2539 band 14, 1937