Publicerad 1937 Lämna synpunkter KORTNA kor3tna2, v. -ade. Etymologi [avledn. av KORT, adj.] (föga br.) bliva kort l. kortare. 1) motsv. KORT, adj. 1. Serenius Ddd 4 a (1734). Schultze Ordb. 2194 (c. 1755). 2) motsv. KORT, adj. 2. Dagarna kortna. Ekholm Torp. 218 (1923). Spalt K 2540 band 14, 1937 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
