| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOVRING, r. l. f.
(†) vbalsbst. till KOVRA.
1) förhållande(t) att få det bättre l. att gå framåt i ngt avseende l. att förbättras l. frodas l. florera; framgång; förkovran. FörarbSvLag 7: 102 (1690). Herre! lät deras öfriga vandrings tid, städse lända .. dem sjelfve til Salighet, kofring och hugnad. Loenbom Anecd. 2: 303 (1716). Serenius EngÅkerm. 226 (1727). (Jag har sökt skada nästan) Och, ehvar jag kunnat, hinder för hans lyckos kofring lagt. Kolmodin Rök. 56 (1728).
2) vinning, vinst; jfr FÖRKOVRA 1. Icke haffwe the (dvs. två gruvfogdar) heller någenn koffringh på hele årsbruckedt, hwilkedtt sigh alt therutaff förorsaker, att (osv.). HH XIII. 1: 288 (1567). Medh träck och skarn then ladder är, / Som til ey annat haar begär, / Än sambla medh sin största macht, / Winning och koffring dagh och natt. Sigfridi L 5 b (1619).
3) [eg.: (mycket) vinstgivande malm? Jfr Bromell Berg. 78 (1730; se under KOVRINGS-MALM)] benämning på en rik, rödbrun silvermalm. G1R 10: 215 (1535). Wij få wijd wår egin hytte, 50 lod (silver), effter halffue tunne koffring. Därs. 12: 91 (1538). The största Partzeler, szom är koffring och szoffring. Därs. 16: 32 (1544). HSH 27: 143 (1565). jfr SvUppslB 23: 989, 991 (1935).
B: KOVRINGE-PÄNNINGAR, pl. ett slags avgift för brytning av ”kovring”?; jfr KOVRE-PÄNNINGAR. Doch skole alle soffringe och koffringe peninge komma till V: N: herris behoff. G1R 8: 163 (1532).
C: KOVRINGS-ELD. dagsbrytning av ”kovring”; jfr ELD 6 b slutet. Som thu och lather förstå om the Twå koffringzelder, som bergzlaget oss schenkt haffwer, hwadt thet drager j halfftynne tael. G1R 16: 175 (1544). —
(jfr 3) -MALM. Af sådan art och godhet förmena någre den rika rödbruna Silfvermalmen hafva varit, som .. kåfrings malm kallad blifven, emedan många den tiden igenom den samma sig ricktat och förkofrat hafva. Bromell Berg. 78 (1730). —
Spalt K 2587 band 14, 1937