| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KRAMS kram4s, n.; best. -et.
(vard.) krimskrams; förr äv. utan nedsättande bet., om små prydnadssaker o. d. Schultze Ordb. 2423 (c. 1755). Smuttsigt gran med krams och skräp. Lenngren (SVS) 2: 269 (c. 1800). Besättningen (köpte) en hel hop småsaker, såsom halsdukar, skrin, korgar och annat dylikt krams. Skogman Eug. 2: 78 (1855). Vill du köpa granna ringar, / Krams och kedjor utaf hår. Modin Dikt. 25 (1878). Vi började upptäcka en hel del köpt krams omkring oss i kåtan. Manker Jokkm. 83 (1928). — jfr KRUS-KRAMS. — särsk.
a) (föga br.) i uttr. krims och krams, äv. krams och krims; äv. bildl. Tigerschiöld Dikt. 1: 77 (1888). Sådant krims och krams och onyttighet. Ljungquist Smål. 105 (1921; bildl.).
b) bildl. (jfr a). Nej tack du, sådant förbannadt krams läser jag icke. Bremer Sysk. 1: 11 (1848). Det krams, som fransmännen kalla ”Poesies fugitives”. BEMalmström 1: 300 (c. 1860).
Spalt K 2643 band 15, 1937