Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KREMATORIUM krem1atω4rium l. kre1-, äv. 10302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr t. krematorium, eng. crematory, fr. crématoire; modern bildn. till lat. cremare, bränna (jfr KREMERA). — Jfr KREMATION]
(vanl. i fråga om nutida förh.) för eldbegängelse avsedd byggnad; äv. om likbränningsugn i dylik byggnad. MeddLikbrF 1: 18 (1883). NerAlleh. 1896, nr 35, s. 2. Schlyter Eldbeg. 9 (1913).
Ssgr: KREMATORIE-BYGGNAD. —
-FÖRENING. jfr FÖRENING 7 c. Lidingö krematorieförening. SvD(A) 1928, nr 327, s. 5.

 

Spalt K 2699 band 15, 1937

Webbansvarig