Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRINGEL- kriŋ3el~, förr äv. KRINKEL-.
Ordformer
(kringel- 1702 (: kringel och hwirfwelwijs), 1707 (: kringeläcker) osv. krinkel- 1847 (: krinkelkrokar))
Etymologi
[fsv. kringil- (i ssgn kringildriver, kringstrykare); ssgsform motsv. sv. dial. kringel, krets, ring (motsv. d., mnt. o. t. kringel), avledn. (med diminutiv bet.) av sv. dial. kring, krets, ring (se KRING, prep. o. adv.; jfr KRINGLA, sbst.); med avs. på formen krinkel- jfr d., nt. o. holl. krinkel, eng. crinkle]
i ssgr, för att beteckna ngt ss. ringformigt l. böjt l. snirklat l. rundt o. dyl. l. ss. rörande sig i cirkel l. hit o. dit o. d.
Ssgr (jfr KRINGLA, sbst. ssgr A): KRINGEL-DANS. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ringdans. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 461 (1868; i fråga om ä. förh.). Vild virvlar i stugan en kringeldans. Forsslund Skörd 72 (1922). —
-DRAG. (†) krumelur, snirkel. Långt namn, det han ock med femtio kringeldrag utritar. Dalin Arg. 2: 68 (1734, 1754). —
-DRIVARE. [jfr fsv. kringildriver] (†) person som driver omkring, lösdrivare. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 344 (1868; i fråga om ä. förh.). —
-KROKAR, pl. [jfr d. kringelkrog, krinkelkrog] (vard.) böjningar, snirklar, slingringar; äv. bildl.: omsvep, krumbukter o. d. Wingård Minn. 3: 176 (1846). Nej bror, inga krinkelkrokar, sade Rectorn. Wetterbergh Penning. 98 (1847). Landsvägen .. går i bukter och kringelkrokar. Jensen Hudson PurpL 89 (1924). Anm. I samma bet. förekommer i vard. spr. kringelikrokar, pl. Knorring Illus. 146 (1836). Vikten av att .. myndigheterna icke fortsatte på slingerbultarnas och kringelikrokarnas väg. SocDem(A) 1925, nr 45, s. 1. —
-VIS, adv. (†) i cirklar l. snirklar o. d. Hiärne 2Anl. 96 (1702). —
-ÄCKOR, pl. (†) rundfärder, (onödiga) färder hit o. dit. Rydelius Vitt. 92 (1707; rättat efter hskr.). Utmatta Hästen i de onödiga kringeläcker, som (osv.). Dalin Vitt. II. 6: 117 (1740).

 

Spalt K 2784 band 15, 1938

Webbansvarig