| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KRUMELUNS krum1elun4s l. krɯ1-, r.; best. -en; pl. -er.
(vard., skämts.) krumelur; äv. bildl. Krumelunser å svängningar ha aldrig legat för min röst. Janson Gast. 82 (1902). Det blev ringar och solar och krumelunser i alla möjliga regnbågsmönster. Wilhelm Tall. 279 (1919).
Spalt K 2955 band 15, 1938