Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRYPTOGAM kryp1tωga4m l. -to- l. -tå-, sbst. r. l. m. l. f. o. adj.; ss. sbst. best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cryp-)
Etymologi
[jfr t. kryptogame, eng. cryptogam, fr. cryptogame; av nylat. cryptogamæ, pl., av gr. κρυπτο– (se KRYPTO-) o. γάμος, äktenskap, biläger; benämningen given av Linné (SystNat. (1735))]
bot.
I. sbst.: växt som saknar tydliga befruktningsorgan (ståndare o. pistiller) o. som fortplantas medelst sporer; sporväxt; särsk. i pl. ss. namn på den ena av de två stora avdelningar vari växtriket indelas. Liljeblad Fl. XXXIII (1816). Svensk flora .. II. Kryptogamer. Krok o. Almquist (1886; boktitel). — jfr KÄRL-KRYPTOGAM.
II. adj.; om växt: som saknar tydliga befruktningsorgan (ståndare och pistiller) o. fortplantas medelst sporer. Torén Rebau o. Hochstetter 27 (1851). De kryptogama växtformerna. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 111.
Ssgr (till I; bot.): KRYPTOGAM-FLORA. jfr FLORA 2, 3. BotN 1873, s. 49 (till FLORA 3). —
-FORSKARE. —
-FORSKNING.
Avledn. (bot.): KRYPTOGAMISK, adj. ConvLex. (1821). En cryptogamisk Flora öfver Skottland. Wikström ÅrsbVetA 1823, s. 444. —
KRYPTOGAMIST, r. l. m. (numera föga br.) = KRYPTOGAM I. JTFagræus (1763) hos Linné Bref I. 6: 27. Gottland (har) 160 cryptogamister. VetAH 1805, s. 55.

 

Spalt K 3017 band 15, 1938

Webbansvarig