Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRÅTS, sbst.2
Etymologi
[fsv. kraz; jfr fd. kratz; av mnt. kratz, m., motsägelse. — Jfr KRÅTSA]
(†) oenighet, tvist, gräl; i uttr. kiv och kråts. Syr. 25: 22 (Bib. 1541). JPGothus NMånsson D 3 b (1639). Ihre (1769).

 

Spalt K 3047 band 15, 1938

Webbansvarig