Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KUBERA kube4ra l. kɯ-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr äv. skrivet cub-)
Etymologi
[jfr t. kubieren, fr. cuber; av nylat. cubare, till lat. cubus (se KUB)]
1) (i fackspr.) uppmäta l. uppskatta l. bestämma volymen av (en solid figur); särsk. skogsv. i fråga om bestämning av kubikmassan av en stock l. ett träd på rot o. dyl. l. av virkesmängden i ett trädbestånd; i sht ss. vbalsbst. -ing; jfr KUB 1. Holmberg 1: 520 (1795). Cuberande af den till brytning bestämde bergmassan. Ström MinnB 25 (c. 1865). Kubering av skog från flygmaskin. SvD(A) 1935, nr 229, s. 4. — jfr VIRKES-KUBERING.
2) (mindre br.) mat. upphöja ett tal o. d. till tredje digniteten; jfr KUB 2. Rålamb 1: 44 (1690). SvUppslB (1933).
Ssgr (till 1; skogsv.): KUBERINGS-KLAVE. jfr KLAVE 2. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 63. —
-KLOVE. (mindre br.) = -KLAVE. KatalIndUtstSthm 1897, s. 192. —
-TABELL. tabell för underlättande av beräkningen av kubikmassan hos träd o. d. Lundell (1893).

 

Spalt K 3108 band 15, 1938

Webbansvarig