Publicerad 1938 Lämna synpunkter KUNKTATION, r. l. f.; best. -en. Ordformer (cunc-) Etymologi [liksom t. kunktation av lat. cunctatio (gen. -ōnis), till cunctari, dröja] (†) dröjsmål. RARP 6: 175 (1657). 3SAH XXXVII. 2: 350 (1848). Spalt K 3200 band 15, 1938 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se