| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KUNSKAPA kun3~ska2pa, förr äv. KUNDSKAPA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (numera föga br., Crusenstolpe Mor. 1: 280 (1840), Topelius Vint. I. 2: 365 (1860, 1880)); -ARE (se d. o.), -ARINNA (tillf., Remmer Fanchon 35 (1820)), -ERSKA (tillf., Almqvist Törnr. 2: 345 (1849)).
— jfr UT-KUNSKAPA.
1) filos. vara (värksam ss.) kunskapssubjekt; äv. med obj.: uppfatta, hava (ngt) till kunskapsobjekt; jfr KUNSKAP 1 a. Tegnér FilosEstetSkr. 236 (1808). I allt vårt kunskapande. Theoria 1936, s. 36. Den aristoteliska uppfattningen (av kunskapens natur) innebär, att kunskapen är ett slags intellektuellt ägande av de ”kunskapade” objekten. Därs. 132.
2) (†) upplysa l. underrätta (ngn om ngt); jfr KUNSKAP 5. VDAkt. 1781, nr 333. Varda alla vederbörande Tjenstemän och all Betjening i öfrigt vid samma Sprutor, härmedelst kunskapade, det Sprutmönstring anställes .. den 4 Maji. VexiöBl. 1819, nr 19, s. 3. VMagEkonPolP 1820, § 97.
3) inhämta upplysningar l. underrättelser (om ngt), göra sig underrättad (om ngt) o. d.; jfr KUNSKAP 5.
a) (numera bl. ngn gg i icke militärt fackspr.) i fråga om upplysningar av militär betydelse: spionera; spana, speja; rekognoscera; förr äv. med objekt angivande ngt som är föremål för spionage l. rekognoscering. G1R 16: 489 (1544). Jagh hafver härifrån (dvs. från Baranow) .. uhtsendt et partie pålackar at i nat kunnskapa längst uhtmedh strömmen. Carl XII Bref 270 (1704). The skärmysslor, som med flit sökas, äro til at kundskapa et fält (osv.). Richardson Krigsv. 2: 251 (1741). Det lyckliga resultatet af .. (kavalleriets) kunskapande verksamhet är ett af de första vilkoren för en lycklig krigföring. Tingsten FormTakt. 4 (1889). En resa åt Rhentrakten och södra Tyskland för att där kunskapa rörande Frankrikes förehafvanden. Tegnér Farf. 17 (1900; möjl. efter handl. fr. 1805). — särsk. (†) refl. Sedan iagh i mårgon kunskapat migh vedh Sacrotzien. Carl XII Bref 260 (1704).
b) (numera bl. tillf.) bildl.: (i sht gm rapportörer l. i egenskap av rapportör) undersöka förhållandena (ngnstädes); taga reda på (vad som finns ngnstädes o. d.); förr äv. allmännare: undersöka. Vassenius Alm. 1732, s. 31. Då en mindre ymnig växt visat eller visar sig, kan man vara säker, att .. (köpmannen) vet det förr, än Regeringen sjelf; ty han kundskapar utan så vidlöftig omgång. LBÄ 29—31: 176 (1799). I Atschinsk ärnar jag .. dröja ett par dagar och kunskapa, hvad der kunde finnas i nejden. Castrén Res. 2: 147 (1846). — särsk. (†) refl. VDAkt. 1763, nr 445. Af desse har jag ock kundskapat mig om både Lectionernes, Musiquens och Sångens beskaffenhet. Därs. 1785. Därs. 1790, nr 275.
Spalt K 3221 band 15, 1938