Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KUR kɯ4r, sbst.4, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. (i bet. 2, 3) -er32 (Weste FörslSAOB (1823), Sturzen-Becker 2: 150 (1861)).
Ordformer
(i sht förr äv. skrivet cour)
Etymologi
[jfr d. kur, t. cour; av fr. cour, gård, hov, följe m. m., av lat. cors (gen. cortis), av lat. cohors (gen. -hortis) (se KOHORT). — Jfr GÅRD, sbst.1, KORTEGE]
1) (†) skara av personer som deltaga i uppvaktning vid hovet. KKD 8: 247 (1706). En myckenhet af fremmande .. formerade en talrik Cour. NoraskogArk. 6: 21 (1768). — särsk. i utvidgad anv., med anslutning till 4. Nu ”Hennes Nåd” sitter öfver angläsen, / straxt af beundrare storartad kur! Sturzen-Becker 3: 49 (1861).
2) (numera icke i officiellt spr.) högtidlig mottagning vid hovet för hovfolket o. vissa andra personer som infinna sig för att göra sin uppvaktning l. presenteras. Hos deras Kongl. Maj:ter blef Tripolitanske Ministren Mahmud Aga i går aftons på Couren presenterad til afskedstagande. PT 1758, nr 36, s. 3. Cour gifves i morgon kl. 4 e. m. af drottningen för ett antal damer, som då skola presenteras. DN 1893, nr 8792 A, s. 2. jfr: Till presentationen (vid hovet), som enligt utsänt meddelande icke får kallas cour, har ett mycket stort antal damer anmälts. LD 1920, nr 13, s. 4.
3) uppvaktning l. hyllning för ngn förnäm l. inflytelserik person, särsk. en regerande furste; i sht i uttr. göra ngn sin kur l. göra sin kur hos, förr äv. åt l. till ngn, förr äv. göra kur till ngn, uppvakta ngn, hylla ngn; äv. övergående i bet.: visa sig artig mot ngn, söka ställa sig in hos ngn (jfr 4). De, som gå i Håfvet och giöra sin cour. 2RARP I. 2: 47 (1720). Giöra sin Cour hos en Printz. Serenius L 1 b (1734). Den gamla silkeshatten, förbrukad och skyggbruten i eviga ”kurer” för Upsalaprofessorerna. Sturzen-Becker 2: 150 (1861). Cannelin (1921). — jfr DEFILERINGS-, LYCKÖNSKNINGS-KUR.
4) [anv. utvecklad ur 3] hyllning som en man bringar en kvinna ss. uttr. för erotiska känslor; i uttr. göra ngn sin kur l. göra sin kur hos l. för, förr äv. till ngn (jfr 3). Han gjorde mig ordentligt sin kur. Bremer Brev 1: 120 (1830). Begge göra de med ädel och oafvislig ridderlighet sin cour hos henne. Almqvist AMay 49 (1838). Karl Arfwedson .. (hade) i sin ungdom .. gjort sin kur för m:lle Clary, sedermera Karl Johans gemål. De Geer Minn. 1: 69 (1892). SvD(A) 1930, nr 316, s. 13.
Ssgr: (2) KUR-DAG. dag då mottagning äger rum vid hovet. Höpken 2: 48 (1746). Östergren (1931). —
(2) -ROB. (†) till den kvinnliga hovdräkten hörande klänning. Grön Courrobe, besatt med hermelin. NJournD 1860, s. 5. —
(2) -SLÄP. (†) hovsläp. NJournD 1856, s. 158.
Avledn.: KURA, v.1, -ning (SvMinerv. 1839, nr 23, s. 1). (ngt vard.) till 3: uppvakta ngn; äv.: söka ställa sig in; i sht i uttr. kura för l. hos ngn. SöndN 1866, nr 1, s. 2. Man söker då ta lyckan fast, / Tar fracken på och kurar (när en plats blir ledig). Wallmark Vis. 3: 65 (1884). Att en professor .. ”kurade” litet för att bli inspektor. Aldén Hemma 186 (1927). särsk. (numera knappast br.) om student: uppvakta lärare l. examinator. MoB 7: 2 (1799). Jag gick upp en dag .. och ”kurade” för honom (dvs. prof. C. J. Boström). Wieselgren Upps. 26 (1907).

 

Spalt K 3240 band 15, 1938

Webbansvarig