Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVAGGA kvag3a2, f. l. r.; best. -an; pl. -or ((†) -as VetAH 1779, s. 78).
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[jfr holl., t. o. eng. quagga; från ett hottentottspråk]
zool. det till sebrorna hörande, numera utdöda djuret Equas quagga Gmel. VetAH 1779, s. 78. FoFl. 1924, s. 208.
Ssgr: KVAGG- l. KVAGGA-FÖL. —
-HINGST. —
-HJORD. (kvagga-) 1Brehm 1: 453 (1874). —
-STO.

 

Spalt K 3313 band 15, 1938

Webbansvarig