Publicerad 1938 Lämna synpunkter KVARTA kvar3ta2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [till KVART, sbst. (i bet. II 7), efter mönster av HELA, r. l. f., o. HALVA] (vard.) kvarting (se d. o. 2), kvart (se KVART, sbst. II 7). Mattsson VSkr. 1: 57 (1906). Spalt K 3361 band 15, 1938 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se