Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVATEMBER, äv. KVATERTEMPER, sbst.; numera bl. ss. första led i ssgr KVATEMBER- kvatäm3ber~.
Ordformer
(quatertemper 1526. kvatember (qu-, qv-) 1804 osv.)
Etymologi
[jfr mnt. o. eng. quatertemper, t. quatember, fr. quatre-temps; till mlat. quattuor tempora, de fyra årstiderna (se FYRA, räkn., resp. TEMPUS). — Jfr TEMPERDAG]
kyrkohist. benämning på fastetid (omfattande urspr. onsdagen o. fredagen, sedermera äv. lördagen) i början av varje årstid; numera bl. ss. första led i ssgr. NT 1526, s. Oo 1 a. Björkman (1889).
Ssgr (kyrkohist.): KVATEMBER-DAG. dag under kvatemberfasta; i sht i pl. best.: kvatemberfastan. jfr TEMPERDAG. Wall NyckAlm. 41 (1842). Hellerström Liturg 64 (1932). Lindberg KyrkÅr 275 (1937). —
-FASTA, r. l. f. Wall NyckAlm. 41 (1842). 3NF 7: 145 (1927).

 

Spalt K 3380 band 15, 1938

Webbansvarig