| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KVESTION kvästʃω4n l. -est-, äv. kväʃω4n l. -eʃ- (qväschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) (numera knappast br.) fråga (se FRÅGA, sbst. 1); utfrågning. Fosz 323 (1621). Bergmästaren .. skal (hava) pålagt dem (dvs. bruksintressenterna) .. at .. en sådan Fullmägtig hafva, som på alla Bergmästarens quæstioner kunde svara. Bergv. 2: 43 (1737). Noreen VS 5: 126 (1904). 2NF (1911).
2) (numera knappast br.) = FRÅGA, sbst. 3. Reassumeredes och debatteredes åter the quæstioner som H. K. M:tt sidst proponerede om thet Tyska krijget. RP 2: 4 (1630). Nu är quæstionen om han skall blifva Doctor. Linné Bref I. 5: 76 (1759). Då qvaestion sidsta gången väcktes om Magister Liungbergs flyttning. VDAkt. 1785, nr 347. BonnierKL (1925).
3) (†) = FRÅGA, sbst. 4. Den Qvestion som ähr emellan Rächninge Cammaren och E. Exel:tz om dee Ränttorne aff Greffueskapet. BraheBrevväxl. II. 1: 6 (1639). Skulle någon quæstion eller differens upkomma, om den eller den wore skyldig at ärsätta bem(äl)te (bortgivna krono-) Gods. HC11H 1: 130 (1685).
4) (†) = FRÅGA, sbst. 5. Bæckström Rörstr. 65 (cit. fr. 1759). Där är intet question om mindre .. än att illuminera hela Stockholm genom min närvaro. Kellgren (SVS) 6: 57 (1776).
Spalt K 3388 band 15, 1938