Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVINTOL kvintå4l, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[jfr t. quintole, eng. quintole, till it. quinto l. lat. quintus, den femte (se KVINT, sbst.1); jfr TRIOL]
mus. grupp av fem lika långa toner som tillsammans skola få samma tidsvärde som eljest fyra (l. tre, sex l. åtta) av samma art. Mankell Lb. 30 (1835). Bergenson Mus. 52 (1903).

 

Spalt K 3437 band 15, 1938

Webbansvarig