Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVÄMD, adj.
Ordformer
(quemd)
Etymologi
[snarast en (gm missuppfattning) förändrad form av ett adj. motsv. fsv. qvämber (se under KVÄMA)]
(†) lämplig l. duglig (till ngt); jfr BEKVÄM 2. Siwårs barn äro quemd til embete (dvs. till arbete). SvOrds. C 1 b (1604).

 

Spalt K 3479 band 15, 1938

Webbansvarig