Publicerad 1939 Lämna synpunkter KÅNGA, r. l. f. Etymologi [sv. dial. kånga, kånge; besläktat med sv. dial. kang, nedhängande barr- l. lövkvist, nor. dial. kank, kongul, klase] (†) klase. Lind (1749; under bausch). Wiström Hels. 13 (1874). Spalt K 3583 band 15, 1939 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se