Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÖPSLÅ ɟø3p~slå2, stundom ɟöp3~, v. -slår, -slog, -slagit. vbalsbst. -SLÅENDE; jfr KÖPSLAGERI, KÖPSLAGNING; KÖPSLAGARE, KÖPSLAGERSKA (se KÖPSLAGA avledn.); KÖPSLAG, KÖPSLAGAN.
Ordformer
(förr äv. kiö-)
Etymologi
[fsv. köpsla; jfr d. købslaa, nor. kjøpslå, av mnt. kōpslagen (se KÖPSLAGA), med ombildning i de nord. språken av mnt. -slagen, sv. v., efter SLÅ, st. v.]
(numera i sht i vitter stil)
1) driva köpenskap, idka l. driva handel, göra affär(er), handla; numera i sht med tanke på den underhandling o. diskussion som föregår avslutandet av ett köp l. en affär, stundom övergående i bet.: pruta. Köpslå med ngn om ngt. 2SthmTb. 1: 198 (1546). Hölle de med sin edh på lagbokienn, att de jckie haffua handlatth och kiöpslagiett medh bönnder. SkrGbgJub. 6: 200 (1590). De hade .. sökt upp (möblerna) .. i de petersburgska basarerna, prutat och köpslagit om dem, .. lemnat dem och kommit igen för att afgöra köpet. Tavaststjerna Inföd. 153 (1887). Rig 1920, s. 3. — särsk. (†) tr.: köpa. Dock kunde Norrmännerne .. intet köpslå af Varor, som kommo på vagnar til Städerna. Lagerbring 1Hist. 2: 629 (1773).
2) i bildl. l. överförd anv.: föra l. inlåta sig på en mer l. mindre affärsmässig underhandling (med ngn om ngt), underhandla, ackordera; dagtinga, kompromissa; vanl. nedsättande. Köpslå med ngn om ngt. Så köpslå usla bönder om en hustru / Som om det gällde oxar, kor och får. Hagberg Shaksp. 4: 251 (1848). När det gäller folkskolans angelägenheter, mötes man ej (i Baden) af allt det käbbel och gräl, af allt det småaktiga köpslående .., som vi äro vana vid här i norden. Verd. 1891, s. 276. En man, som aldrig köpslog om sina åsikter. SvD(A) 1930, nr 129, s. 12. — särsk. i uttr. köpslå med sanningen, sin övertygelse o. d., kompromissa med l. jämka på l. pruta av på l. icke strikt följa sanningen, sin övertygelse osv. Verd. 1887, s. 89. (Han) köpslog icke med sin övertygelse. GHT 1934, nr 65, s. 10.

 

Spalt K 3833 band 15, 1939

Webbansvarig