Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÖRSEDRANK ɟœr3se~draŋ2k l. KIRSEDRANK ɟir3-, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(karsse- 1535—1536. kerss- 1539—1589. kerse- 1783—1828. kirs- 1561—1863. kirs(s)e- 1530 osv. kyrs(s)e- 1531—c. 1810. körs(s)- (kiö-, kjö-) 1627—1766. körs(s)e- 1543 osv.)
Etymologi
[fsv. kirsedrank; efter mnt. kersdrank, av kerse, körsbär (se KÖRS, sbst.2), o. DRANK]
under medeltiden o. början på nyare tiden använd dryck beredd av körsbär. G1R 7: 144 (1530). Månge Öölkroger (finnas) i Städerne som .. på det dyreste utsällie, thesze Inlendske drycker som är Miöd, Kiörsdranck och öhl. Stiernman Com. 1: 223 (1572). Det bästa porsöl man begärde / Och kyrsedrank som ej var svag. JGOxenstierna 5: 454 (c. 1810). Hildebrand Medelt. 1: 733 (1894).
Ssgr: KÖRSEDRANKS-, äv. KÖRSEDRANK-CIS. (kirssedranks sidtz) (†) accis erlagd för körsedrank. Almquist CivLokalförv. 3: 155 (i handl. fr. 1540). —
-FÄRG. (-drank- 1535—1561. -dranks- 1535—1566) (†) inkokt körsbärssaft. TullbSthm 1535, s. 39 b. VinkällRSthm 1565—66. —
-TUNNA, r. l. f. (förr) Her Götstaff .. hög .. bonden (dvs. banden) aff wijnfaten kyrsedrancks tynnor och ölltynnor (i Västerås). Svart G1 30 (1561).

 

Spalt K 3856 band 15, 1939

Webbansvarig