Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LADER la3der2 l. 40 (lád’r Dalin), förr äv. LADOR, sbst. pl.
Ordformer
(-der 1752—1906. -dor 1797—1834)
Etymologi
[av t. laden, pl.: laner hos häst (se LÅDA, sbst.)]
(numera knappast br.) hos häst: laner. Fruktan at göra sig sielf ondt i munnen och laderna, hindrar .. (hästen) at sätta sig emot betslets rörelser. Ungern-Sternberg Bourgelat 103 (1752). KrigsmSH 1797, s. 167. Klint (1906).

 

Spalt L 35 band 15, 1939

Webbansvarig