lakrits | SAOB

Publicerad 1939

LAKRITS la4krits l. lak4-, l. -is, l. 32 (làkritts Dalin. Anm. Förr synes ordet äv. ha uttalats med huvudtonen på sista stavelsen (jfr motsv. betoning i d., nor. o. t.), ss. framgår av rimmet hos Runius (SVS) 2: 224 (c. 1712); jfr äv. skrivningarna med -ijs (se nedan)), r. l. m. l. f. ((†) n. Lind (1749; jämte m.), Nisbeth 865 (1868)); best. -en; pl. (föga br., i bet. 2, slutet) -ar (Palm Kvinn. 40 (1919), Östergren (1931)); förr äv. LAKRITSA l. LAKRITSIA, f., l. LAKRITSE l. LAKRITSIE, sbst.

Ordformer

(förr äv. lac(h)-. -ijs 1638—1685. -is(s) (-es(s)) 1560—1886 (: lakrisklöver). -its (-etz) 1571 osv. -itsa (-etsa) c. 1550. -itsia (-is(s)-, -et(z)-, -es-) c. 1560—1677. -itse (-isse, -esse) 1578—1581. -itsie (-iss-, -ets-) c. 1580—1729. leckrits 1762. locretzen- 1673 (: Locretzen kakor))

Etymologi

[jfr ä. d. lakrits, d. lakrids, mnt. lackeritze, holl. lakris, ä. t. lakeriz(e), lekritz(e) m. fl. former, t. lakritze; av mlat. liquiritia, ombildat (sannol. med anslutning till lat. liquor, vätska (jfr LIKÖR)) av gr. γλυκύρριζα, lakritsrot, av γλυκύς, söt (jfr GLYCIN, sbst.1—2), o. ῥίζα, rot (besläktat med ROT)]

1) (†) lakritsrot. Huruledes Safften aff Lakrisia skal göras. IErici Colerus 1: 217 (c. 1645). ApotT 1698, s. 25. Sahlstedt Obs. 47 (1773).

2) (i sht farm.) preparat i fast form (ss. block, stänger o. d.) som framställes av lakritsrot. VinkällRSthm 1560. Lackritz tuggat vthi Munnen, borttager torst. Månsson Ört. 164 (1628). SvFarm. 119 (1901). Lakritz i block. SvD(A) 1916, nr 312, s. 14. — jfr KASCHU-LAKRITS. — särsk. (vard.) om enstaka (mindre) stycke av lakrits, lakritsbit. Tag hit mitt lakrits, Margreta du. Bellman SkrNS 1: 108 (c. 1770). Topelius Dagb. 3: 185 (1837). Palm Kvinn. 40 (1919).

3) [eg. utvidgad anv. av 1 l. elliptiskt för LAKRITS-ÖRT] bot. om vissa till släktet Glycyrrhiza Lin. hörande örter (i sht G. glabra Lin. o. G. echinata Lin.) av vilkas rötter lakrits (i bet. 2) framställes; äv. i uttr. spansk lakrits, om G. glabra Lin. (som härstammar från Spanien). LinkBiblH II. 4: 75 (c. 1550). Franckenius Spec. B 4 b (1638). At .. Spansk Lakritz kan växa i Sverige och uthärda våra Vintrar. VetAH 1744, s. 224. Stråle RörstrH 7 (1879). Fries SystBot. 95 (1891; om. G. glabra o. G. echinata). — särsk. i utvidgad anv., i uttr. vild lakrits, lakritsklöver. Franckenius Spec. 15 (1638, 1659). Linderholm 1: 86 (1802).

Ssgr: A: (2) LAKRITS-BIT. Wetterbergh Penning. 25 (1847). —

(2) -BÅT. lakritspastill med båtliknande form. Schulthess (1885). —

(2) -EXTRAKT. farm. (tjockflytande) extrakt på lakrits. ApotT 1698, s. P 2 b. Berlin Farm. 2: 370 (1851). —

(2) -KAKA. (lakrits- 1690 osv. lokretzen- 1673) jfr -BIT. BoupptSthm 1673, s. 517 a, Bil. VaruförtTulltaxa 1: 746 (1912). —

(2) -KLÖVER. bot. örten Astragalus glycyphyllus Lin., backsöta, vars stjälkar o. blad hava en sötaktig, om lakrits påminnande smak. Arrhenius Jordbr. 3: 64 (1861). —

(2) -PULVER. farm. pulver beredt av lakrits; äv. i uttr. sammansatt lakritspulver, om dylikt pulver tillsatt med sennablad m. m. BOlavi 77 a (1578). SvFarm. 230 (1901: sammansatt). —

(3) -ROT. (lakrits- 1650 osv. lakritse- (-z-) 1694. lakritsi- (lachretzi-) 1675. lakritsie- (-z-) 1650)

1) farm. rot o. utlöpare av ört hörande till släktet Glycyrrhiza; särsk. om torkade (o. pulveriserade) rötter o. utlöpare vilka användas i läkemedel l. godsaker; äv. i uttr. rysk, spansk lakritsrot, om torkade rötter av den omkring Volga, i Ural o. i Kaukasus växande arten Glycyrrhiza echinata Lin., resp. av den i Spanien, Italien m. fl. medelhavsländer växande arten Glycyrrhiza glabra Lin. Hildebrand MagNat. 170 (1650). VetAH 1744, s. 226 (om rot av lakritsörten). Gentz Lindgren (1928).

2) [eg. överförd anv. av 1] bot. lakritsört. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 164 (1852). särsk. (†) i utvidgad anv., i uttr. vild lakritsrot, om arter av släktet Orobus Lin. (vilkas blommor påminna om lakritsörternas). Rudbeck HortBot. 84 (1685). PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 47. —

(2) -SAFT. (lakrits- 1583 osv. lakritse- 1680. lakritsen- (lakrissen-, lacrisien-) 1613—1639) farm. (sirap tillsatt med) flytande lakritsextrakt. TullbSthm 21/10 1583. Nyblæus Pharm. 384 (1846). —

(2) -SIRAP. (lakrits- 1698 osv. lakritse- (-isse-) 1578) farm. sirap tillsatt med flytande lakritsextrakt. BOlavi 42 a (1578). ApotT 1698, s. 85. 2NF 25: 662 (1916). —

(1, 2) -SOCKER. farm. om sockerämnet i lakrits l. lakritsrot. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 224. PrHb. 1: 118 (1884). —

(2) -STÅNG. lakritsbit i form av en liten stång. ApotT 1739, s. 10. —

(2) -SVAMP. bot. svampen Lactarius helvus Fr., som luktar lakrits, då den blivit torkad. Strömbom Svamp. 33 (1881). —

(2) -TRÄ. (lakritsie- 1690) [efter t. lakritzenholz] (†)

1) (torkad) lakritsrot. BoupptSthm 12/11 1689. Rålamb 13: 164 (1690; i hästmedicin).

2) = -TRÄD. Lind (1749). —

(2) -TRÄD. [efter t. lakritzenbaum] (†) bot. lakritsört. Heinrich (1814). Synnerberg 1: 194 (1815). (Ekenberg o.) Landin 565 (1893). —

(2) -VATTEN.

1) (†) dekokt på lakrits. BOlavi 35 b (1578).

2) (i fråga om sydländska förh.) dricksvatten vari lakrits upplösts. Schulthess (1885). Hedin Jerus. 414 (1917). —

(2) -ÖRT. bot. om till släktet Glycyrrhiza Lin. hörande örter (i sht G. glabra Lin. o. G. echinata Lin.), av vilkas rötter o. utlöpare lakrits framställes. Wikforss 2: 7 (1804). SvLitTidn. 1819, sp. 55 (om G. echinata). Nyman Bot. 137 (1864; om G. glabra).

B (†): LAKRITS(I)E-ROT, -SAFT, -SIRAP, -TRÄ, se A.

C (†): LAKRITS(I)EN-KAKA, -SAFT, se A.

D (†): LAKRITSI-ROT, se A.

Spalt L 129 band 15, 1939

Webbansvarig