Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LAX lak4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[elliptiskt av LAX-STJÄRT 2 l. LAX-KNUT]
byggn. laxstjärt (se d. o. 2); laxknut (se LAX-KNUT, sbst.2, nedan). ILandtmät. 1736, s. A 4 b. Är byggningen ej timrad med lax, utan med vanliga knutar, så (osv.). Wäsström PVetA 1774, s. 17. Hanbjelken .. infälles med lax till 1/3 af sin tjocklek uti sparrarne (i ett tak). Rothstein Byggn. 475 (1859). HbSkogstekn. 662 (1922).
Ssgr (i fackspr., i sht byggn.): A: LAX-FORMIG. (†) laxstjärtformig. Ståhl Byggn. 1: 291 (1834). Rothstein Byggn. 472 (1859). —
-HUGG. (†) = LAX, sbst.2 LBÄ 36—38: 96 (1800). Klint (1906). —
-KNUT, sbst.2 (sbst.1 se sp. 371). (lax- 1760 osv. laxe- 1743) knut (se KNUT, sbst.1 1 b β δ’, 3) som utmärkes av att stockarna förenats medelst laxning. VDAkt. 1743, Syneprot. F III 7. (De nämnda trähusen) likna aldeles stenhus, om de byggas med Laxknutar och hvitlimas. Fischerström 2: 28 (1780). LfF 1855, s. 50. SJ 2: 431 (1906). —
-SPONT. laxstjärtformig spont. SvSkog. 1010 (1928). —
-TAPP. laxstjärt (se d. o. 2). Juhlin-Dannfelt 148 (1886).
B (†): LAXE-KNUT, se A.

 

Spalt L 375 band 15, 1939

Webbansvarig