| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LEBEN le4ben, n. oböjl., förr äv. LEBENS, sbst. oböjl.
(vard., mindre br.) sätt att leva, liv; i sht om muntert, sällskapligt liv under fria o. otvungna former; jfr LEVEN 2. Rinman bjöd den ena bålen efter den andra .. och det blef ett lustigt leben. JNybom (1838) hos Sylwan FyrtiotStud. 15. Om kvällarna höres musiken från Flustret, där det nu är ett lebens hvarenda kväll. Sundbeck Elsa 160 (1897). Söderberg Heine Tyskl. 11 (1919).
Spalt L 382 band 15, 1939