Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LEVANTIN le1vanti4n l. lev1-, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m. l. n.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =, ss. n. -et; pl. -er; i bet. 1 äv. LEVANTINARE -ti3nare2, m.; best. -en, äv. -n; pl. =; i bet. 1 äv. LEVANTINER -ti4ner, m.; best. -n; pl. =.
1) manlig individ tillhörande befolkningen i Levanten; särsk. tillhörande den från europeiska fäder o. österländska mödrar stammande blandbefolkningen i Levantens handelsstäder; i pl. utan hänsyn till kön. Retzius EthnolSkr. 201 (1856). Grimberg VärldH 6: 39 (1935).
2) (förr) ett slags i kypertbindning vävt sidentyg som urspr. tillvärkades i Levanten. Synnerberg (1815). TT 1897, Allm. s. 333. KarlJohStil. 40 (1924; om förh. i början av 1800-talet). jfr ATLAS-, BOMULLS-LEVANTIN.
(1) -TALER. (-tin- 1886—1912. -tiner- 1934—1937) benämning på ett större österrikiskt silvermynt som har vidsträckt användning ss. handelsmynt i Levanten samt i norra o. mellersta Afrika, Maria-Teresia-taler. NF 10: 911 (1886).
B: LEVANTINER-TALER, se A.
Spalt L 586 band 16, 1940