Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LIDENSKAP, r. l. m.; pl. -er.
Etymologi
[efter d. lidenskab l. t. leidenschaft; till t. leiden, lida (se LIDA, v.2)]
(†) lidelse, passion. Du delar menskliga lidenskaper, och kärlek är den största af dem alla. Spiess Hohenstaufen I. 1: 142 (1799; klandrat i JournSvL 1800, s. 564). Wallin Rel. 3: 192 (1825, 1831). Levertin Riv. 12 (1883).
Avledn.: LIDENSKAPLIG, adj. [efter d. lidenskabelig] (†) lidelsefull, passionerad. En högst lidenskaplig .. schackspelare. OPSturzen-Becker i SthmFig. 1847, s. 10.

 

Spalt L 643 band 16, 1940

Webbansvarig