| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LIKE li3ke2, m.||ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er Svart G1 137 (1561), Gezelius Spegel H 4 a (1714)); förr äv. LIKA, m.||ig. osv.; best. -an; pl. -ar.
om ngn l. ngt i förh. till den l. det som han osv. i ett l. annat avseende liknar.
1) om person som (i sht i fråga om inre egenskaper) liknar l. är likadan som ngn annan, gelike; ofta med nedsättande bet. G1R 6: 357 (1529). Honom (dvs. förrädaren Lars Ingevaldsson) och hans likar lätt Her Götstaff slå huffwudet aff. Svart G1 24 (1561). Tål du ej ditt eget guld, / fegaste i ditt rike? / Angurvadel vill ej ha skuld / att ha fällt din like. Tegnér (WB) 5: 99 (1825). Rydberg Ath. 494 (1876).
2) om ngn l. ngt som är av samma slag l. art som ngn annan (ngt annat).
a) (i sht i högre stil) om person: medmänniska; gelike; nästa. Gal. 1: 14 (NT 1526). Hvad dref Philippi Son at frid och lugn försaka? / Mon törst til likars blod? Kellgren (SVS) 1: 194 (1777). NPs. 1921, 541: 4.
b) om djur (ngn gg äv. om föremål) av samma art. Syr. 13: 15 (öv. 1536). Hwart oc itt ting föreenar sig med sin lijke. Muræus Arndt 1: 298 (1647). Djuren kunna alstra sina likar. Bergman Jordkl. 417 (1766). Hallström Than. 51 (1900).
3) om person som innehar samma rang l. samhällsställning o. d. som ngn annan; jämbörding, jämlike, vederlike, gelike. Syr. 13: 15 (öv. 1536). Klyff inthet för högt, hålt tigh til tin lijka. Balck Es. 70 (1603). Gamla Göthiska plägseder, det hvar och en skulle dömas af sina likar. Schönberg Bref 1: 226 (1778). Han umgås blott med sina likar. Hammar (1936).
4) om ngn l. ngt som kan mäta sig med ngn annan resp. jämställas med ngt annat i goda l. dåliga egenskaper: jämlike; make; motstycke; ofta i förb. med prep.-uttr. angivande den ifrågavarande egenskapen. Svart Gensw. I 7 a (1558). Så beflijtade han sigh medh alla macht ther om, at han sins Faders lijke blifva måtte. LPetri Kr. 6 (1559). Gibraltars like i vår nord. Runeberg ESkr. 1: 2 (1846; om Sveaborg). Soliman 2 .., Karls (dvs. Karl V:s) like i statsklokhet och storvulna planer. Pallin NTidH 22 (1878). 3SAH 4: 35 (1889). — särsk. i uttr. som beteckna att maken till ngn l. ngt icke finnes l. är svår att finna. Hans (l. dess) like får man (l. skall man förgäves) söka l. leta efter. Icke ha sin like, förr äv. liken. (Icke finna osv.) hans like i (förr äv. av l. med) ngt. 2Mos. 9: 24 (Bib. 1541). Thenna quinnonnes lijke är icke på iordenne, medh degheligheet och wijsheet. Judit 11: 21 (Därs.). Hon haffuer icke sin lijke, / Aff skönheet i någhot Rijke. Messenius Sign. 7 (1612). I Sachtmod, Ödmiukhet han näpli’ hade Likan. Runius (SVS) 1: 154 (1702). Det fins ej tid som dessa (dvs. Bellmans) toner söfver, / det fins ej land som deras like har. Tegnér (WB) 8: 6 (1836). Hellström Malmros 45 (1931). särsk.
a) i uttr. söka sin like, vara sådan att ngt liknande l. maken därtill är svår(t) att finna. En tafla, hvilken i leende och storartad skönhet söker sin like. Höjer Sv. 3: 102 (1882).
b) i uttr. utan (l. förutan) like (l. all like), vars like icke finnes; som saknar motstycke, enastående, makalös. Stiernhielm Parn. 1: 6 (1651, 1668). En syn förutan like. Snoilsky 2: 64 (1881). Lagerlöf Troll 2: 89 (1921).
Spalt L 720 band 16, 1940