Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LILA li4la, ngn gg lil4a, sbst. o. adj. oböjl.; ss. sbst. r. ((†) n. Ahrenberg Hem. 216 (1887)); best. -n.
I. ss. sbst.: färg(nyans) som utgör en blandning av rödt o. blått (liknande syrenblommornas violetta färg), (blek)violett färg. Westring SvLafv. 178 (1805). Empiredräkt i hvitt och lilas. 3SAH 10: 253 (1895). Fogelqvist ResRot 73 (1926).
II. ss. adj.: som har den färg som betecknas med lila; syrenfärgad; äv. i substantivisk anv.; jfr GREDELIN. Hvita hattar garnerade med lilas band. KonstNyhMag. 2: 8 (1819). (Mostern) hade lila (dvs. lilafärgad klänning). Wägner Norrt. 139 (1908). — jfr BLEK-, GRÅ-, ROSA-, RÖD-LILA m. fl.
-FÄRG. —
-ROSA, adj. rosafärgad med skiftning i lila. GbgTrädgFPrisuppg. 1914, s. 44. Roosval RomK 284 (1930; i substantivisk anv.). —
Spalt L 746 band 16, 1940