| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LIMITATIV lim1itati4v l. li1-, äv. lim4ita~ ti1v l. 300~2, adj.; adv. -T.
(i skriftspr.) som innebär begränsning l. inskränkning, begränsande, inskränkande. Andersson (1857). Reuterskiöld Grundlag. 448 (1925). — särsk.
a) log. i uttr. limitativt omdöme, som innehåller ett negativt predikat, men som för övrigt har positiv form. Lindblom Log. 70 (1836).
b) (i fackspr.) i uttr. limitativ valmetod o. d., limitativt val, om valmetod enligt vilken väljaren har att rösta på ett mindre antal namn än de platser som skola besättas. DN 1893, nr 8578 A, s. 2. 2NF 22: 389 (1915).
Spalt L 765 band 16, 1940