Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LINA, v.2
Ordformer
(lijna)
Etymologi
[sannol. avledn. av LINA, sbst.1]
(enst., †) binda (ngns händer) med rep? Och sedan både yllen och barfot gå / Och låta sig både lijna och slå. Raimundius HistLiturg. 102 (1638).

 

Spalt L 782 band 16, 1940

Webbansvarig