Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LITER li4ter, r. l. m.; best. -n; pl. i bet. 1 =, i bet. 2 -trar. Anm. I ä. tid användes den franska formen litre; best. litren; pl. litres. Berzelius Kemi 3: 275 (1818: Litre). Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 36 (: litres). Almström KemTekn. 1: 15 (1844: Litren).
Etymologi
[liksom dan. o. t. liter av fr. litre, av ä. fr. lit(e)ron, rymdmått för säd o. d., av mlat. litra, rymdmått för flytande varor, av gr. λίτρα, viss viktsenhet]
1) metersystemets enhet för rymdmått, i det närmaste motsvarande en kubikdecimeter; i skrift ofta förkortat l. En, två osv. liter vatten, mjölk, brännvin, frukt, salt. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 76. SFS 1878, nr 49, s. 3. — jfr CENTI-, DECI-, DEKA-, HALV-, HEKTO-, MINUT-LITER m. fl.
2) (vard.) om literbutelj; särsk. om sådan som innehåller (l. innehållit) brännvin, konjak o. d. Åtskilliga (järnvägsarbetare) som under resan .. för mycket smakat på sina litrar. SD(L) 1900, nr 480, s. 2. En slogs med litern. Siwertz JoDr. 108 (1928).
Ssgr (i allm. till 1): LITER-BUTELJ. butelj rymmande en liter; äv. (vard.) med inbegrepp av innehållet (i sht brännvin, konjak o. d.). WoJ (1891). Moberg Sedebetyg 349 (1935). —
-FLASKA. jfr -BUTELJ. —
-MÅTT. —
-TAL. (i fackspr.) antal liter. Smedman Kont. 6: 40 (1884). —
-VIKT. (i fackspr.) vikt per liter. —
-VIS, adv. Sälja bär litervis.

 

Spalt L 855 band 16, 1940

Webbansvarig