| Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LOGE lå4ʃ, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er40 l. 32.
1) (†) loggia (se d. o. 1); galleri. Öfwer denna porticalen (på Vatikanen) är en loge der påfwen står då han benedicerar folket. SvBrIt. 1: 38 (c. 1700). IT 1791, nr 66, s. 2.
2) (numera bl. i a, b, c) liten hydda, koja; avskilt (mindre) rum, kammare; (bi)cell. Biurman Brefst. 150 (1729). Honung fants knapt i tio Bi-rum, loger eller Pipor. VetAH 1762, s. 26. Sundén (1886). — särsk.
a) om rum för portier (på hotell o. d.). Andersson (1845, 1857). Bergman LBrenn. 244 (1928). — jfr PORTIER-LOGE.
b) i teaterbyggnad: klädrum för uppträdande skådespelare l. skådespelerskor. Andersson (1845, 1857). Siwertz JoDr. 160 (1928). — jfr KLÄD-LOGE.
c) i teatersalong: var särskild av de utefter salongens vägg (på första, andra osv. raden) befintliga, avgränsade avdelningarna med flera platser; äv. (mera tillf.) i överförd anv., om de personer som under en föreställning befinna sig i en loge. (Vi skulle) få en loge för oss sielfva. Roland Minn. 58 (c. 1748). Der, strax en somnad loge; der, hela raden fram, / Kritiker, gäspningar, och sorl af obenägna. Leopold 1: 378 (1808, 1814). Direktören bugar sig för kungliga logen. Strindberg NRik. 186 (1882). Excellensen De Geer hade abonnerad loge, i hvilken jag ofta fick en plats. De Geer Minn. 1: 70 (1892). — jfr ABONNEMANGS-, AVANTSCEN-, DIREKTIONS-, FOND-, FÖRSTARADS-, HOV-, SIDO-, TEATER-LOGE.
3) (samlingslokal för) avdelning av frimurarorden l. av vissa andra ordenssällskap (t. ex. godtemplarorden); äv. abstraktare, om sammankomst i en dylik avdelning. FoU 20: 353 (c. 1785; abstraktare). Lindfors (1815). (Nationaltemplar-)Ordens lokala organisationer (tempel eller loger) äro .. sammanslutna till distriktloger. NF 37: 701 (1925). — jfr ARBETS-, DISTRIKTS-, FILIAL-, FRIMURAR(E)-, GODTEMPLAR-, GRUND-, HÖGTIDS-, LANDS-, MODER-, NYKTERHETS-, PROVINSIAL-, STOR-LOGE.
-PLATS. —
-VAKTMÄSTARE~0200.
1) till 2 c: person anställd vid en teater för att inom (viss del av) en logerad upptaga biljetterna o. anvisa besökarna deras platser. Björkman (1889). ST 1899, nr 2808 A, s. 2.
Spalt L 1031 band 16, 1941