Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOTSMAN lωt3s~man2, m.; best. -mannen, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -män.
Ordformer
(lodz- 1564 (: lodzmanne pinnkann). lohtz- 1661. loots- (-tz-) 1671—1712. los- 1563 (: Losmans pinckan)— 1696. loss- (-sz-) 1594 (: lossmans Pincke). lots- (-tz-) 1644 osv. lås- 1563 (: Låsmans pinckann))
Etymologi
[av nt. lootsmann, av mnt. lōtsman, l. av holl. loodsman, av mnl. lootsman; ytterst av meng. lodesman, sidoform till lodeman, av feng. lādmann, vägvisare, av lād, väg (se LED, sbst.2), o. mann (se MAN, m.). — Jfr LOTS, LOTSMANTJE]
1) (†; se dock slutet) = LOTS 1. Månsson Siöb. 6 (1644). Warandes ingom androm tillåteligit, at in- och vthlotza än Wåre och Cronones Styrmän och dher til antagne Lotzmän. Stiernman Com. 4: 224 (1680). SPF 1857, s. 328. särsk. [jfr holl. loodsmansvaarwater, t. lotsmannsfahrwasser, ävensom eng. pilot’s fairway] (lotsv. o. sjöt.; fullt br.) i uttr. lotsmans farvatten (stundom sammanskrivet), lotsfarvatten, lotsled. FörordnLootzw. 1696, § 13. Utan Lots eller Skärgårds Styrman må ingen Segla där Lotsmans farvatn är utan i högsta nödfall. ReglArméenFl. 1788, s. 14. FFS 1892, nr 44, s. 3 (sammanskrivet). SFS 1922, s. 280.
2) (†) vägvisare; jfr LOTS 2. Sparrman Resa 1: 59 (1783).
Ssgr (till 1): A: (†) LOTSMANNE-PINKA, se B.
B: LOTSMANS-FARVATTEN, se LOTSMAN 1 slutet. —
-GÅRD. (†) lotsgård. AmirCollCircul. 8/11 1753, s. B 2 b. —
-HEMMAN. (†) lotshemman. Abrahamsson 182 (1726). AmirCollCircul. 8/11 1753, s. B 2 b. —
-PINKA, f. (-manne- 1564. -mans- 1563—1594) (†) ett slags lotsbåt; jfr PINKA, sbst. ArkliR 1563, avd. 20. SthmTb. 23/9 1594. —
-VÄSENDE. (†) lotsväsen. Stiernman Com. 4: 224 (1680).

 

Spalt L 1086 band 16, 1941

Webbansvarig