Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LUFT luf4t, sbst.3, r. l. f. l. m. (BtÅboH osv.) ((†) n. OfferdalKArk. N II 1, s. 77 (1744), BtVLand 5: 81 (1764)); best. -en; pl. -er32 (VDAkt. osv.) ((†) = (OfferdalKArk. N II 1, s. 150 (1753), BoupptVäxjö 1883)).
Ordformer
(lof(f)t- 1744—1883. lucht 1631. luf(f)t- 1686 osv.)
Etymologi
[av mnt. l. nt. lucht, ljusöppning, fönster, eg. samma ord som mnt. licht, lecht, lucht, ljus (jfr t. licht); jfr eng. light, ljus(öppning), fönster. Den sv. formen beror på substitution av cht med ft i anslutning till LUFT, sbst.2]
fönsteröppning; numera särsk. dels om fönsteröppning som icke är avdelad gm poster, dels (o. företrädesvis) om vart särskilt av de fack i vilka en fönsteröppning är avdelad gm poster (särsk. vertikala sådana). Hall KultInt. 35 (i handl. fr. 1631). BtÅboH I. 11—12: 70 (1686). 2:ne st. Lufter eller 4 Fönster a 24. ruter i hvarthera. VDAkt. 1743, Syneprot. F III 7. Gardintyger för 1 à 2 lufter. SDS 1897, nr 37, s. 1. Hahr NordeurRenässArkit. 127 (1927). — jfr FÖNSTER-LUFT. — särsk. användt ss. kvantitetsbestämning, om så stor mängd av ngt som är avsedd för (ett fack i) en fönsteröppning. En luft gardiner, gardiner till ett fönster. Rothstein Byggn. 554 (1859). 23 lufter fönsterbeslag. BoupptVäxjö 1871. 5 lufter Gardiner. Därs. 1888.

 

Spalt L 1153 band 16, 1941

Webbansvarig