Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LUMMER, sbst.1, l. LOMBER, sbst.2, r. l. m.
Ordformer
(lomber 1558—1559. lumber 1555—1783. lumer c. 1600. lummer 1640—1807)
Etymologi
[y. fsv. lumber (VittAMB 1885, s. 3, 4); jfr sv. dial. (Finl.) lummer, pölsa, aladåb på kalvkött, lummersoppa, soppa kokt på pölsa o. potatis, d. lummer, soppa på ben o. d., tillsatt med blod o. ättika; jfr äv. sv. dial. (Smål.) lummer, ngt löst, geléaktigt (liksom ”dallrande”), d. lummer, ngt tjockflytande l. geléaktigt, samt sv. dial. lumrig, om lutfisk o. d.: mjuk o. svällande; av ett mnt. ord motsv. nt. lummer, tjock soppa; jfr nt. o. t. dial. lummer, mjuk, geléaktig, lumm, slapp, lös; trol. besläktat med LAM, adj., o. LOM, sbst.1]
(†) benämning på vissa (starkt kryddade) tjockflytande maträtter o. såser; särsk. om dylik starkt kryddad maträtt av blod o. mjöl m. m.; svartsoppa. KryddRSthm 1555—56, s. 1. Helsingius V 7 a (1587). (Slaktaren) giör Korfwar .. Lumber (osv.). Schroderus Comenius 421 (1639; t. texten: Lungmusz). Aff Blodhet (av gåsen) kokar man Lumber. Palmchron SundhSp. 98 (1642). Valleria Hush. 4 (c. 1710). Möller (1790, 1807; fr. Dalarna).

 

Spalt L 1183 band 16, 1941

Webbansvarig