Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LUNCH lun4ʃ, äv. med eng. uttal, r.; best. -en; pl. -er32, ngn gg -ar (Klint (1906)).
Ordformer
(stundom skrivet lunsch)
Etymologi
[av eng. lunch, förkortad form av luncheon, avledn. av lunch, stort stycke bröd]
måltid mellan frukosten o. middagen, andra frukost, ofta intagen under en (kortare) paus i arbetet. Portf. 1852, s. 287 (i fråga om amerikanska förh.). Strix 1897, nr 16, s. 3. Hallström Händ. 66 (1927).
Ssgr: LUNCH-BORD. —
-DAGS. —
-PAUS. paus i arbete o. d. för intagande av lunch. Granlund Carlé OdågJourn. 73 (1915). —
-RAST. jfr -PAUS. SvD(A) 1919, nr 72 A, s. 2. —
-RESTAURANG. där företrädesvis lunch serveras. —
-RUM. jfr FRUKOST-RUM. UNT 1918, nr 6988, s. 1. —
-STÄLLE. jfr -RESTAURANG. —
-TID. tid (på dagen) då man äter lunch. Steffen ModEngl. 410 (1893).
Avledn.: LUNCHA, v., -ning. äta lunch, intaga sin lunch; äv. i uttr. luncha på ngt, äta ngt till lunch. Steffen ModEngl. 411 (1893). SvD(A) 1932, nr 291, s. 16.

 

Spalt L 1192 band 16, 1941

Webbansvarig