Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LUR lɯ4r, sbst.4, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Etymologi
[jfr isl. lúðr, urholkad stock; eg. samma ord som LUR, sbst.2]
(förr) jäg.
1) fångstredskap bestående av en avlång låda med galler vid den ena ändan o. en fallucka vid den andra; användt för fångst av grävling, räv m. m.; jfr HOLK, sbst.1 1 d β. Svederus Jagt 121 (1831). Källström Jagt 204 (1850).
2) eg. om ett slags låda vari en gillrad båge l. bössa var anbragt; jfr LED, sbst.3 2; särsk. övergående i bet.: gillrad båge, gillrad bössa. Fatab. 1906, s. 15.
Ssgr (till 2, förr, jäg.): LUR-BÅGE. Fatab. 1906, s. 15. Norlind AllmogL 35 (1912). —
-BÖSSA. Nordholm Djurf. 23 (1749). Norlind AllmogL 35 (1912).

 

Spalt L 1210 band 16, 1941

Webbansvarig