Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LYKT, sbst.2, l. LÖKT, sbst.
Ordformer
(lycht (lij-) 1626—1639. löcht- 1613 (: löchts-mål). lögt- 1634)
Etymologi
[till LYKTA, v.2]
(†) beskyllning för lögn. BtHforsH 1: 153 (1626). Därs. 238 (1639).
Ssg (†): LYKTS-MÅL. beskyllning för lögn. NorrlS 14: 167 (1613). UpplDomb. 1: 106 (1634).

 

Spalt L 1310 band 16, 1941

Webbansvarig