Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LÅR lå4r, sbst.1, r. l. m. ((†) n. VDAkt. 1699, nr 683 (pl., se nedan)); best. -en, äv. -n; pl. -ar ((†) -er RA I. 1: 496 (1546), BoupptVäxjö 1799; ss. n. = (VDAkt. 1699, nr 683)); förr äv. LÅRE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; förr äv. LÅRA, r. l. f.
urspr. o. eg. om avbalkning i lada l. förrådsbod l. dyl. för förvaring av spannmål o. d., binge (se d. o. 1); numera vanl. allmännare, om stor låda (med lock), kista. Han .. warder församblande hwetit vthi sina lårar. Luk. 3: 17 (NT 1526; Bib. 1541: sina ladho). RA I. 1: 496 (1546). April wåth, och Majus kall, / Fyller Ladhor och Lårer all. Clenod. 1633, s. b 8 a. En miöhlbod om 6 låhrar. VadaPrästgInvent. 1693. 6. Lårar eller Pack-Kistor. VLBibl. Bouppt. 1784. FolklEtnSt. 1: 91 (1916). Där nere (i graven) lågo .. benrester .., en hel lår full. Nordström FlugVärld 144 (1941). — jfr AGN-, AVFALLS-, BOK-, BRUKS-, HACKELSE-, HAVRE-, HELTYGS-, KOL-, KORN-, KVARN-, MJÖL-, PACK-, PORSLINS-, POTATIS-, SÄDES-, SÄNGKLÄDS-, VED-LÅR m. fl.
Spalt L 1456 band 16, 1941