| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
LÄSION läʃω4n, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) med. skadande av ett organ, läderande; äv. konkretare: organskada. TLäk. 1832, s. 45. I det yttre märkbara laesioner å cadavret: såsom sår, blånader (osv.). SPF 1841, s. 439. Vid läsion af associationscentra. PedT 1897, s. 8. Löwegren Oftalm. 653 (1923).
2) (numera bl. jur.) skadande l. förfördelande l. kränkning (av ngns rätt l. egendom, ngns heder, ära o. d.). Uthan læsion af Ridderskapets och Adelens honneur. RARP 9: 72 (1664). Uthan læsion af Pacterne med Engeland. Stiernman Com. 3: 949 (1672). Genom läsion af rättigheten. Kallenberg CivPr. 1: 921 (1924).
Spalt L 1751 band 16, 1942