| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
LÄST läs4t, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 ((†) -ar Lucidor (SVS) 213 (1672: Skomakare Lästar), Norrl. 1—6: 31 (1907); läste Visb. 2: 25 (c. 1600)); pl. best. -erna ((†) lästren Visb. 2: 25 (c. 1600)).
1) strumpfot, socka; numera knappast br. utom i ssgn STRUMP-LÄST. (Sommar-)strumporna (hos lapparna) äro .. alltid utan lästar. VetAH 1803, s. 285. AntT XII. 1: 68 (1891; efter isl.).
2) skom. form av trä l. järn (i likhet med en fot) varöver skodon tillvärkas l. lagas. LPetri Kyrkiost. 69 b (1566). Alla Skoor giöras icke öfwer en Läst. Grubb 15 (1665). På 1890-talet hade lästerna till höger och vänster fot slagit igenom även för kvinnor. Jäfvert Skomod 136 (1938). — jfr JÄRN-, SKO-, SKOMAKAR-LÄST m. fl. — särsk.
a) i uttr. smussla läst, ss. namn på en lek, där en läst undangömmes; jfr smussla sko. Landsm. 2: XIX (1881). Fogelqvist Minn. 20 (1930).
b) ss. beteckning för skomakares värksamhet; särsk. i uttr. bliva vid sin läst o. d., hålla sig till sitt skomakeri, äv. allmännare: hålla sig till sitt eget fack l. område (som man förstår sig på); i sht i ordspråket skomakare, bliv vid din läst! [jfr lat. ne sutor supra (l. ultra) crepidam (jfr Holm BevO 223 (1939))] o. i uttr. som hänsyfta därpå. Grubb 726 (1665). Skomakaren bör ej gå från sin läst. Rosenstein 3: 304 (1788). Melin Dikt. 2: 60 (1900, 1904).
c) bildl.; ofta i bet.: modell, mönster. (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 134 (i handl. fr. c. 1815). Alla dessa ministrar äro .. skurna efter samma politiska läst. SDS 1905, nr 14, s. 2. särsk. i uttr. skära alla l. allt o. d. över en läst, förr äv. slå alla osv. på l. över en läst, skära allt över en kam (se KAM, sbst.2 1 b α). Lind (1749). Atterbom SDikt. 2: 366 (1838). Deri har detta förklaringssätt orätt, som slår allt öfver en läst. Geijer I. 8: 545 (1842).
d) i utvidgad anv., om block (se d. o. 3 c β) för bibehållande av formen hos skodon (l. strumpa). TT 1927, Allm. s. 60.
Spalt L 1759 band 16, 1942