Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MAGNESIT maŋ1nesi4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. magnesit, eng. magnesite, fr. magnésite; avledn. av MAGNESIA l. MAGNESIUM]
miner.
1) (†) ett manganhaltigt mineral. Almström KemTekn. 1: 507 (1844).
2) vitt (l. gm föroreningar grå- l. gulfärgat) mineral bestående av det kolsyrade saltet av magnesium. FKM 4: 98 (1815). Almström KemTekn. 1: 543 (1844). Starck Kemi 141 (1931).
Ssgr (till 2; i fackspr.): MAGNESIT-SPAT. [jfr t. magnesitspat] viss grovkornig, kalkstensliknande form av magnesit (i bet. 2). Keyser Kemien 2: 305 (1871). SvUppslB 17: 1201 (1933). —
-TEGEL. tegel vari magnesit (i bet. 2) ingår som en väsentlig beståndsdel (o. som användes i sht vid uppförande av martinugnar o. masugnar). JernkA 1876, s. 290.

 

Spalt M 48 band 16, 1942

Webbansvarig