Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MAJA maj3a2, sbst.1, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[smeknamnsform till kvinnonamnet MARIA l. MARJA]
kvinnonamn i utvidgad l. bildl. anv.: kvinna, flicka; oftast nedsättande; utom ss. senare ssgsled numera bl. tillf. ORudbeck d. ä. Vitt. 13 (1677). Han .. ville visa att nog var han lika god som den där majan (dvs. en viss operasångerska). Engström 2Bok 121 (1909). — jfr GAT-, SKVALLER-, SNUSK-MAJA m. fl.

 

Spalt M 67 band 16, 1942

Webbansvarig