Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MAJA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(äv. maij-, may-)
Etymologi
[fsv. mäia (i ssgn mäio stadher), sv. dial. (Finl.) maja, maj; av fin., estn. maja, av lett. maja]
(†) koja, hydda, bod, skjul. BtFinlH 3: 457 (1559). Lapperne (äro) icke någet fast boende folch såsom Baggerne: vthan the medh theres Kåthor och Maijor flytie af och til. Renbeteskomm. 1907, 2: 234 (c. 1602). — jfr FISKAR(E)-, FÅGLA-, RIS-, TORPARE-MAJA.

 

Spalt M 67 band 16, 1942

Webbansvarig