| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MARKT, f.; best. -en; pl. -er.
(†)
1) torg(plats), marknadsplats; marknad. Wahrurne böre på månge Marchter och Kiöpstäder bringas. Risingh KiöpH 80 (1669). Dens. LandB 93 (1671).
2) abstraktare: marknad (se d. o. 2); svårt att skilja från 3. Huadh som geffues i bethalning skall vara ij kessel- ock tackbleck (o. icke i koppar); det förderfde innte marckten för H. K. M. gåårcoppar. OxBr. 11: 455 (1631).
3) marknadspris. At H. K. M. bekommer deraf uthanlandz denn högsta marcht (för kopparen). OxBr. 11: 456 (1631).
Spalt M 346 band 17, 1943